jag är så okoncentrerad. jag blev precis påmind, eller ..
jag har ju tänkt på det en hel del,
men det var liksom Nu jag verkligen Tänkte på det,
om att det snart är 2 år sedan.

2 år.

tiden går fort. även om det liksom sitter kvar där,
man vet att ingen ser det, att ingen märker något,
men att man så väl känner det själv, att jag faktiskt är ensam om det.

det hörs inte på min röst
du ser det inte på min kropp
det finns inget som tyder på att något har hänt.

självklart inte.

men nu vet ni det. lika väl som jag.
på måndag är det två år sedan.