tittar man in genom fönstret i dag ser man dig sitta ensam
en gång bestämde vi att vi skulle göra det tillsammans
för inte länge sedan gjorde jag det själv
en gång såg jag på dig och trodde att du skulle vara min vän "för alltid"
ser man dig i dag ser man mig på andra sidan ekvatorn
en gång såg vi en film och grät tillsammans
nu sitter vi i varsin soffa med salta tårar rullande nerför våra kinder
en gång gick vi sida vid sida, genom allt
i dag skulle vi inte äns räcka den andre handen
en gång berättade vi allt
nu är våra läppar slutna.
jag menar inte att jag saknar dig.
jag menar bara att det gick för fort,
vi hann bara aldrig med det där sista.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar