det är det här jag inte ville. det här som jag inte orkar med.
anledningen till varför jag inte vill ha en pojkvän.
varför jag inte orkar tänka på att slarva bort honom också.
jag behöver någon att prata med, som inte känner mig.
jag vill inte att någon ska kunna säga "vad taskig du är",
utan att veta vad som egentligen händer.
utan att veta vad som faktiskt händer.
jag känner mig kall.
jag är infryst i ett isblock, och det finns ingen utväg.
hur ska han någonsin kunna förstå,
han är inte som jag.
han tänker inte som jag, inte alls.
jag får dåligt samvete, ont i magen. och ändå finns inget jag kan göra.

jag ville inte ha det såhär.
du är inte så i verkligheten.
eller så är du inte den riktiga du i verkligheten.
spelar du bara ?
jag vill att du ska vara äkta, jag låtsas inte.
jag är mig själv.
som den jag vill att du ska se mig.
jag vill inte att du ska tro något annat.
att jag inte vill ditt bästa.
men ni alla spelar ett spel,
ni pratar i gåtor.
som att jag skulle orka lyssna,
eller ens tyda det ni försöker säga.
jag tänker inte visa att jag förstår, jag är trött på att bara finnas till.

jag vill att ni ser mig som jag är.
att jag är sårbar, att jag har känslor.
att jag inte alltid är den glada.
att jag har dåliga dagar,
jag kan bli lika arg som någon annan.
jag kan bli lika sårad som någon annan.
jag vill att ni ska se det, att ni ska förstå att jag är mänsklig.

jag vill sluta få dina sms.
sluta känna att jag är tvungen att svara.
att jag i annat fall sårar dig.
det är det sista jag vill göra.
jag gillar dig.
vänskapligt.
men jag vill inget annat.
jag vill att du ger mig andrum.
tid för mig själv.
jag orkar inte all press.
hur länge ska jag stå ut ?
hur länge dröjer det tills du tröttnar.

hur länge dröjer det tills jag tröttnat ?