vad förvånad jag skulle bli om det gick en dag utan några bekymmer alls. då skulle jag lycklig lägga mig i sängen för att sedan somna den kvällen. därför är det ju ganska synd att det inte kommer sådanna dagar så ofta.

jag vill inte leva ett liv där ni tror att jag inte vet vad jag vill.
inte heller ett sådannt då ni tror att jag göra saker av misstag.
jag ångrar mig inte. jag önskar bara att jag inte hade berättat något för er.
vad lätt det hade varit då.
då hade jag inte behövt förklara någonting efteråt.
men har man ett starkt behov av att prata och berätta vad som händer,
så är det konflikter jag får ta på egen hand.
jag vill göra saker för min egen skull.
jag vill inte känna att jag ångrar något för att någon sa åt mig att göra det.
om jag ska ångra mig, ska det vara för att jag gjorde fel självmant
och med min engen vilja.

varför klagar jag ?
jag har de bästa vännerna man kan ha.
en familj och släckt som älskar mig,
ett stort hjärta.
varför kan jag inte sluta klaga ?
jag har ju ingenting att klaga På.

vill bara berätta för er hur otroligt mycket ni betyder för mig.
att ni i plugget gör min dag till en dag att minnas,
att ni på träningarna får mig att skratta och le,

och att ni andra också får plats i mitt hjärta.
oavsätt om jag känner dig eller inte-
så betyder du grymt mycket för mig.