Tanken var att jag skulle gå upp halv nio för att börja på fördjupningsarbetet i historian. Men eftersom att jag inte visste vad jag skulle ha för kläder i eftemiddag, var jag tvungen att ringa min kusin och fråga vad hon skulle ha på sig. Jag blev dock inte mycket klokare av det. Men sedan fick jag testa alla klänningar jag har (i sådana tillfällen är det bra att man inte har så många klänningar, bara åtta stycken - och även det var för mycket), och pappa fotade mig i varje.
Och efter en timme hade jag bestämt mig för en vinröd klänning som pappa köpte till mamma för länge sedan, och den gröna gala-klänningen som mormor sydde till mig för avsulningsbalen i nian. Grejt!
Känslan... Av att gå två meter från dig, och känna att det kunde varit två mil. Det har byggts upp en mur mellan oss - en riktig jävla stenmur. Jag känner inte dig längre. Jag vill inte ha tillbaka det, men jag önskar att du kunde förstå vad som fick mig att lämna dig, på vilket sätt du hade sårat mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
oj, vad är det för fin tillställnning du ska på? :P jag har nog aldig sett dig i klänning :P haha bara i baggy jeans! :D
hahahah, det känns mer som jag (; min mormor fyller 70, så hon hade värsta festen - och vi var Uppklädda (a)
Skicka en kommentar