jag sitter och kollar rakt framför mig
och det finns inget där.
ändå är det dig jag ser.
jag sitter med din msn ruta uppe
ser det sista du skrev innan du loggade ut.
men kan inte förmå mig att sätta fingret på "esc".
jag letar efter ditt namn i min telefonbok
jag är nära att trycka upp det.
men jag vågar inte ringa.
jag blundar
men det jag ser
är ditt breda leende
när du märker att det är jag,
och ingen annan,
som kommer gående längs väge n.
musiken spelas högt
men det jag hör är din röst,
om och om, igen.

är jag kär då ?